Tuesday 29 December 2009

Stiliga aftonstjärna.

Du föll ner en mörk november natt och spred ljus i mitt dunkla inre valv. Din oemotståndliga charm fick mig på fall, det var som om mitt hjärta skalv.

Din utstrålning ingav förtroende och respekt. En trygg mantel du svept om mitt hjärta, en inre rädsla du äntligen släckt.

Du förde mig in i en ny vintervit värld fylld av omtanke och vänskap. Mina sinnen förundrades av omgivningen och av dess sagolika landskap.

Ditt leende påminde mig om de klara kristallerna i snöängelns ljusa hår. I din närhet spred sig ett rus inom mig och värmde mina små händer, hjärta och tår.

Du föll ner en mörk november natt och spred ett hopp i mitt sinne. Stiliga aftonstjärna, din plats är förevigt säker i mitt minne.

No comments:

Post a Comment