Eldsjäl.

Mållös och förundrad står jag kvar i rummet och ser mig omkring. En positiv kraft klev precis in och av nervositet börjar jag att leka med min ring. De pastellfärgade orkidéerna står bugande vid ena fönsterkarmen och de mahognyfärgade väggarna ger intrycket av att vi befinner oss i en lugn oas långt bort från Stockholms grå kullerstensgator.

Vårt sällskap underhåller varandra med skratt och andra vitsar, jag är omringad av något som känns som ett evigt sorl samtidigt som jag beundrar ditt vita bländande leende. Jag mötte dig när den långa vintern äntligen nått sitt slut och våren var på väg att blomma ut, med ett charmigt skratt och för djupa ögon fångade du min uppmärksamhet och det syntes på mitt beteende. Jag rodnar när jag inser hur lätt det var för dig att läsa av mig, som om jag var en öppen bok.

Jag skulle inte göra någonting ogjort. Det blev en underbar kväll och jag kunde inte låta bli att känna en viss känsla av samhörighet trots att allt gått så fort. Du är och kommer alltid att förbli i mina ögon en sann inspirationskälla, vän och äkta eldsjäl.